Shit säger jag....
Varför i helvete ska allt vara så svårt egentligen?
Jag menar, mitt och erat går antagligen ut på en sak.
Att finna lyckan?
Lyckan finns där jag har kännt vibben av den fram och tillbaka.
men sen vettifan vad som händer?
JAG VILL ha något seriöst, även fast jag haft seriösa förhållanden har det inte räckt till.
Jagvill ha det speciella, det som gör att man inte tänker en gnutta ut över det man har.
Jag är rädd, riktigt rädd, jag vill inte sitta där med skammen i kroppen igen, skammen som gör att man inte vågar, skammen som för en bakom ljuset.
Jag vill våga tro, men jag vågar inte.
Varje dag går ut på att våga lita på någon.
Våga visa att man vill, men jag tar alltid avstånd även fast jag inte vill.
För jag vill inte vara där jag varit innan, en blåögd idiot.
Jag vill veta att någon kan ge mig minst 80% i ett förhållande.
Jag vill inte kväva personen, men jag vill ändå veta att jag är nummer 1.
jag har kännt det enbart för att jag själv velat vara där.
Men jag tror aldrig jag varit där.
Jag tror fan aldrig jag varit där, men nu vill jag vara där.
Jag vill ha något stadigt, inte forsa runt.
Bara ha något som man kan njuta av att komma hem till, en mysig hemma kväll.
vad som helst.
Man slänger bort sittliv på så mycket, så mycket att man inte ens själv vet vad fan man gjort.
Jag tänker sluta med det!
Idag börjar mitt nya liv.
When it's love you live
Ill make a stand I wont break
Ill be the rock you can lean on
Be there when you're old
To have and to hold
Kommentarer
Postat av: Frida Bredell
Känner igen mig så mycket i det du skriver. Känns som att det hade kunnat vara jag som skrivit det.
Jag har ju också haft seriösa förhållanden. Men det har aldrig känns helt rätt. Jag vill vara galet kär och verkligen ge allt och samtidigt få allt.
Men ibland känns det som att det är för mycket begärt. Som att man letar efter något som inte riktigt finns.
Postat av: Anonym
ja men det brukar vara så :O
