Men det säger du inte?
Igår så hade jag en dag hemma för mig själv, det var rätt skönt.
Sitta hemma tänka på allt, som händer och fötter.
Kolla förresten på Patrik 1,5 och Bolt igår, patrik 1,5 var så jävla bra. Kan nog vara den bästa svenska långfilmen som kommit ut hitills som jag tycker iaf och Bolt SHIT säger jag bara hamstern rockar fy fan va jag skratta. så jävla underbar!
För övrigt så grina jag till slutet på båda filmerna, så tuff är jag!
Jag har kommit fram till en sak och det är att jag är rätt komplicerad att umgås med och förstå sig på just nu för de som känner mig. Jag är ju samma gamla vanliga jag, bara det att det rör sig en jävla massa i huvudet just nu. Jag har väl tagit avstånd till det mesta och öppnar jag munnen kan det bli fel bara för att jag inte tänker mig för innan. Visst är väl kanske en svacka jag kommit in i efter allt som hänt och det kommer ju gå över, men när vet jag inte.
Ibland kan man bara känna sig så jävla värdelös, som om att man inte är värd ett skit på den här planeten även fast man vet att man är det. Men man behöver motgångar för att fatta att man verkligen lever.
Familjen - det snurrar i min skalle, ja jo så känner jag att det är just nu.
Markus krunegård - jag är en vampyr, Passar väl bäst in på allt som händer och fötter nu.
Det känns som jag gör samma sak varje dag vaknar, dricker kaffe och röker för att sedan gå ut med hunden. Går ut med hunden igen, sen in igen. Äter kanske någon dag när jag orkar och har lust, så håller det på dag in och dag ut.
Jag vet att jag gör mer men känns som det är så.
Livet kan vara svårt alla kommer in i en svacka någongång och man kommer ju ur den. Det känns skönt att veta faktiskt.
